Hej på er mina härliga så smurfar! Jag vet att det var väldigt länge sen jag skrev. Bara senaste veckan har jag haft fullt upp och mycket har hänt på kort tid. Mycket har hänt som gjort att jag inte ligger på topp just nu. Jag kan inte tänka klart och mår allmänt dåligt. Jag har haft några ljuspunkter under den här tiden för att orka så mår just nu helt okej. Men som sagt har mycket att tänka på. Jag kan säga lite som kommer hända inom några månader.

 

Jag får inte bo kvar i lägenheten som jag bor i nu. Jag tänker inte berätta vad som hänt och varför men jag kan säga att det hyresvärden gör är inte juridiskt rätt tyvärr. Men sånt är livet. Så måste försöka få tag på en lägenhet väldigt fort vilket många som bor här där jag bor, och även på andra ställen, vet att det är sjukt svårt att få tag på en lägenhet. Jag har dessutom ingen familj eller vän som jag kan bo hos tyvärr. Har en utväg om jag absolut inte hittar någonting. Inget jag vill men är ett tak över huvudet och det är att jag bor i min husvagn. Men om det nu skulle hända så måste jag ju sälja iprincip allt! Jag tror inte min 180 säng får plats i husvagnen hahah. Jag var dock på visning på en lägenhet igår som jag hoppas att jag får. Skulle bli oerhört lycklig då. Men vi får se hur det blir. 

 

En annan sak som hänt att även fast jag varit sjukskriven i snart 2 månader så mår jag bara sämre i kroppen och psykiskt. Det som tagit mest är att man måste bråka med sjukhuset för att få den hjälp jag behöver. Men sånt är livet. Jag vet att jag tillslut får hjälp men tycker det är fel att man ska strida så mycket för det. Dem som är så väldigt svårt sjuka, ska dem också strida? Tror ni att dem kommer orka det? Det tror inte jag iallafall. Men nog om det. Vill inte att det här ska bli för aggresivt och deppigt inlägg så bäst att släppa det där. 

 

Alla har vi deppiga perioder, det är då man inte får glömma vad som verkligen betyder. Ens familj och vänner betyder oerhör mycket och dem är otroligt skickliga på att få än att må bra och tänka på annat. Ibland måste man bara hålla huvudet högt, står upp för sig själv och sina åsikter och tänka positivt. 

 

För ingen är som du och ingen kan vara bättre på att vara just du! Du är unik på ditt alldeles egna lilla vis. 

 

En sak jag insåg för några år sen är att om man inte kan älska sig själv och vara stolt över vem amn är och gör, då kan det vara svårt att älska någon annan och få någon annan att må bra. För lycka sprids. Och du är lycklig över de du gör och den du är, blir människor i din omgivning också lycklig. 

 

En annan jag sak man måste tänka på är att man måste våga släppa på tårarna. Allt känns så mycket bättre när man gråtit. Man mår bättre och jag känner mig till och med lite starkare. 

Man måste dessutom våga prata om sake som man mår dåligt av. Jag har erfarenhet av att ju mer man pratar om det man mår dåligt över, ju bättre mår man och man känner att man inte tycker att det är lika jobbigt längre. För tro mig det kan kännas ganska skönt att personer i din närhet får reda på att du mår dåligt och varför för det kan förklara en hel del. För när man mår dåligt brukar man inte riktigt vara sig själv. 

 

Psykiskt ohälsa är någonting som folk verkar ha svårt att prata om. Vi måste bli bättre på det. Det är inget konstigt med det. Var eller varannan har nog någon gång mått dåligt och haft en pryksikt ohälsa. Så vi måste bli bättre. Jag såg ett klipp på youtube som jag tycker att ni ska kolla in om just psykisk ohälsa. 

 

 

Vi måste prata om detta, tabun ska bort! Vilka håller med mig?