Hej på er! Hoppas allt är bra med er! Med mig är det bra.
Jag har inte berättat om detta men har i tre veckor nu räknat kalorier i hopp om att gå ner några kg. Idag hade jag invägning och har gått ner 4.9kg på dessa veckor och det har försvuinnit några cm runt midjan. Jag tycker det är roligt att se resultat, då känner man sig extra peppad att fortsätta!
Idag har jag iallafall gått till sjukgymnasten på morgonen och for sedan direkt till skolan för att ha ett seminarium som gick sådär men hoppas på att bli godkänt, det var ett riktigt svårt seminarium där man behövde vara väl förberedd på.
Efter det drog jag till ICA och hämtade ut ett paket från Nelly.com. Jag skulle bara beställa en halsduk men paketet såg ut såhär så det blev nog lite mer i varukorgen innan jag klickade hem det haha.
Men jag måste nog vara bland de petigaste när det gäller kläder, antingen var plagget för stickigt eller satt inte så bra på mig. Men några plagg fick stanna kvar men det var nästan hälften jag returnerade.
Men nu ska jag sätta mig och äta lite, idag blir det lax som är så himla gott!
Nu har det gått undefär två veckor sen sist jag skrev. Och på den korta tiden hänt en sak som har förändrat min framtid skulle man kunna säga. Jag har börjat plugga!
Allt gick så fort. Förra onsdagen satt jag på mitt jobb och hade lunch och fick då ett mail om att jag kommit in på en reservplats i Eskilstuna. Så jag gick direkt till min chef för att kolla om det ens fanns möjlighet att få tjänstledigt då jag fortfarande hade provanställning där. Min chef tyckte det var självklart att jag skulle börja plugga. Så på fredagen var sista dagen på jobbet för ett tag framöver. Vi får se om jag kommer jobba lite extra men annars jobbar jag där i sommar igen.
Men iallafall, jag började min första skoldag i måndags och allt kändes bra, föreläsningen var intressant, lärarna verkade bra och studiegruppen verkar bra. Sen är det en sak i skolan som är lite tokigt just nu men jag ska försöka lösa problemet innan jag tar upp det här. Men allt känns så bra och det känns så skönt att jag kom in.
Men gud va trött jag är! All min energi slukas av skolan, men det är väl för att allt är nytt och att det är mycket att ta in. Så energin kommer nog snart tillbaka. Men jag har iallafall haft mitt första seminarium, vilket gick superbra. Men nu har jag tagit helg, för imorgon drar jag och några kompisar på en speciell kryssning för en viss musikgenre. Kryssningen heter Mondaybar. Är riktigt taggad på det! Är en två-dagarskryssning till Riga.
Men ni kanske undrar vad jag pluggar till? Jag läser till sjuksköterska. Men ska jag vara helt ärlig så var jag inte helt hundra på om det är det jag vill bli. Jag har vart inne på många grejer innan men har ändå sökt till sjuksköterskeprogrammet då jag tycker det är en bra och bred utbildning om man vill vidareutbilda sig. Just nu är jag inne på att bli barnmorska men jag vet inte riktigt ännu. Men som sagt, det är en bra grund att bli sjuksköterska.
Men nu vet ni vad jag ska göra tre år framåt.
Men iallafall, nu ska jag packa till imorgon. Så ni får ha det så bra så länge! Kram
Hej på er allesammans! Som många av er vet så är det snart fars-dag. Som många vet så har jag haft en väldigt dålig relation med min pappa så alla sånna dagar så som fars-dag, födelsedagar, jul är det extra jobbigt för mig. Ibland känns det som att kroppen vet om att det är den här dagen eller den här perioden. Ibland har jag liksom varit riktigt nedstämd och inte riktigt vetat vad det beror på och efter ett tag kommer jag på att anledningen är vad det är för datum elelr liknande.
Men iallafall, det jag skulle säga om det här är att den här gången känns det annorlunda. Jag är inte alls ledsen eller tycker det är jobbigt att det är fars-dag. Att jag inte har den relationen som många andra har med sin pappa. Självklart tänker jag på alla minnen och dem kommer jag aldrig glömma men just nu så är minnerna inte jobbiga utan jag vet att det är det förflutna och jag ska inte vara ledsen över det mer. Jag har gått vidare och lagt det här bakom mig.
Det tar tid men tillslut så känns det som att man kan leva med det. Jag börjar inte gråta så fort jag hör hans namn eller om någon säger ett visst ord. Jag har kommit över så många rädslor som många inte ens kan förstå hur jag ens kunde vara rädd för. Eller varför jag tyckte vissa gester varit obehagliga. Jag kan säga två saker som jag varit rädd för och tyckt varit jobbiga som många av er kanske skrattar åt men det förstår jag. Två saker som jag t.e.x varit rädd för är ljudet av när någon öppnar en läskburk eller liknande, eller när någon sjunger eller spelar upp vissa låtar. Såna småsaker bröt jag ihop för förut. Jag har fortfarande såna saker jag tycker är jobbiga. Ingen får röra min hals om man typ inte frågar så att jag är med på det. Däremot känner jag mig strypt och kan varken andas eller svälja när någon rör mig på halsen men jag får inte den där paniken i kroppen längre iallafall.
Som vanligt när jag ska skriva någonting så spårar allting ut och jag glömmer nästan bort vad meningen var med texten från början. Det enda jag ville förmedla var helt enkelt att ordspråket "tiden löser alla sår" är fel men förvisso sann, såren kan dämpas och man kan leva med det. Jag menar, när man tänker på det hemska och det förflutna är det inte jobbigt och man mår inte dåligt av det längre. Jag vill att folk som har det jobbigt just nu oavsett vad det gäller ska förstå att det blir bra tillslut. Håll bara ut. Prata om hur du mår och om dina problem så mycket ni bara kan för det har iallafall hjälpt mig att läka såren fortare.
Men jag hoppas ni har en fin torsdagskväll i snön. Imorgon är det fredag och äntligen helg, tagga!
Hej allesammans! Just nu äter jag lite frukost innan det bär av till Fagersta som jag skrev om igår. Vi skulle egentligen gå upp 11 och åka 11-30 ca men Rasmus sover ännu. Men det gör ingenting. Jag förstår ju att han är trött. Men när jag har ätit upp min frukost så ska jag se till att han kommer upp.
En sak jag inte berättat för er som jag gjort i en månad är att jag började en slags diet från friskvårdskonssulterna.Det är en diet där man dricker en shake på morgonen och en på kvällen och sedan beroende på vad det är för dag så äter man olika saker på dagarna. Man äter alltid mycket protein. Jag har provat en hel del dieter och jag måste säga att det här är den bästa jag har provat. På mina första två veckor gick jag ner 9kg! Jag vet att många nu kommer säga att det inte är sunt att gå ner så mycket på så kort tid men det är bara "kickstarten" som man går ner så mycket på. Sedan går iallafall jag ner ca 1 i kg i veckan eller mer "normalt". Jag skulle varmt rekomendera den här dieten då man absolut inte är hungrig, drinkarna går att dricka utan att man får kvälvningar som många andra drinkar i andra dieter kan göra. Den hjälper än också att lära sig äta rätt så man kan hålla sig kvar på den vikten man vill när man är klar. Många dieter bantar man väldigt mycket och när man väl äter minsta lilla eller börja äta mer "vanligt" så går man upp alla kilorna igen.
Jag är iallafall sjukt nöjd att jag valde att prova det här. Jag som dessutom har ett så enormt sötsug var knappt sugen på någoting under den här tiden som jag tagit den här dieten. Jag har dock 2 månader kvar på dieten och jag vet att jag kommer fuska då jag ska utomlands och det kommer vara svårt där att äta det som man ska. Men det kommer lösa sig.
En annan sak jag gillar med min nya livsstil är att jag känner mig mycket piggare. Om ni vill ha en före och efter bild så får ni gärna kommentera det. Eller, ja en bild från där jag är nu.
Jag är iallafall nöjd och stolt över mig själv att det gått så pass bra, trodde det skulle bli jobbigare men det har gått riktigt bra. Det svåraste har nog varit att få i sig allt man ska äta under en dag eller att man tackar nej till kunder som vill bjuda på en glass eller så. Kunderna kan bli ganska ledsna då det är en "social" grej för dem att fika tillsammans vilket jag förstår men jag gör det ju för en bra sak. Jag mår så mycket bättre av att inte äta den där glassen eller så.
Men nu ska jag väcka Rasmus så vi komemr iväg någon gång.
Hej! Jag har fått många frågor varför jag är sjukskriven och jag lovade ju att göra ett inlägg om det. Så här kommer det! Jag kanske ska förtydliga om att jag är halvtidssjukskriven. Jag arbetar alltså halvtid.
Innan jag kan förklara varför så måste vi klargöra vissa saker. Jag har en lungsjukdom som heter cystisk fibros. Jag har en länk till den på sidan under arkivet. Mycket att läsa men om ni är intresserade finns den där. Annars kan jag kortfattat berätta att det är en sjukdom man föds med och att det har med alla slemhinnor i kroppen att göra. Det bildas mer slem och är segare och så. Äckligt jag vet. Man har slem i lungorna som jag är väldigt svårt att hosta upp som en frisk människa då dem inte har lika segt slem. Därför måste man ta en hel det medicin. Jag tänkte skriva ett inlägg senare om hur en helt vanlig dag kan vara för mig. Hur många timmar jag behöver ta medicin och sen måste jag dessutom träna mycket. Det är som sagt en hel del att tänka på. Och måste intyga att jag har en ganska lindrig cystisk fibros. Vissa föds och måste leva med syrgastuber resten av livet typ. Jag är oerhört glad att jag kan leva ett hyffsat normalt liv. Är lyckligt lottad.
Men till sjukskrivnigen. Varje år ligger man inne på sjukhus på en specialistavdelning för just den sjukdomen. Har för mig det finns på tre ställen i landet. Jag åker iallafall till Huddinge. Jag var på den normala årskontrollen i september. Där fick jag reda på att jag blivit sämre. På ett år hade min lungkapacitet gått ner på 11% vilket inte är okej. Dem brukar prata om max 2-3% per år. Om man tänker att man går ner 11 procent varje år. Då har man ju inte ens 10 år att leva. Jag vart oerhört chockad och framförallt ledsen för innan kände jag mig nästan frisk. Jag tog min inte själv som sjuk så jag tog aldrig mina mediciner som ska vara förebyggande med mera. Jag insåg inte fören i september att jag är sjuk och måste ta hand om mig själv. När min sjukgymnast sa att jag har så gammalt slem i lungorna (ca 20 år då jag nästan aldrig tagit medicin) så att slemet är så hårt, hårt som cement. Då insåg jag att jag måste vända detta. Jag får inte bli sjukare. Jag måste förstå att jag är sjuk och att jag tar hand om mig själv. Sen dess fick jag sömnproblem pga att jag tänkte och mådde dåligt och var arg på mig själv för att det skulle ta 20år för mig att inse att jag är sjuk och att jag alltid vägrat ta medicinerna. Jag försökte dessutom med att ta tag i medicineringen och träningen samtidigt som jag arbetade heltid och dessutom extra. Jag hann inte med och jag kände mig oerhört stressad att jag skulle hinna med vardagen. Jag åt knappt för jag hann aldrig laga mat. Det blev kaos.
I december så fick jag komma tillbaka till huddinge för att gå på en intensivvecka för att komma igång med att ta medicin med mera. Jag berättade då hur stressad jag var, hur mycket jag försökte hinna med, hur få timmar jag sov. En bra natt var 4 timmar. Dem sa till mig att man inte kan förändra sig på en natt. Man får ta det lugnt och stegvis börja med träning och medicinering. När man dessutom sover så pass lite så fungerar inte kroppen som man vill. Så jag vart sjukskriven på halvtid för att ta tag i sömnen och få hjälp och komma in i rutiner att ta medicinering och träna. Jag började stegvis att ta medicin varannan dag och träna varannan dag och nu i februari började nya steget att ta medcin varje dag och träna varannan.
Sömnen har jag dock fortfarande problem med, sover fortfarande dåligt om inte sämre. Hoppas det hjälper snart för sömn är så oerhört viktigt.
Men det här iallafall varför jag är sjukskriven. Kortfattat för att komma in i rutinerna med att ta medicin och träna och även att kunna sova. För förut prioriterade jag arbetet före min egen hälsa bara för att jag älskar mitt jobb. Men jag vet nu att för att kunna arbeta och göra det jag älskar måste min hälsa prioriteras först.
Hej på er mina härliga så smurfar! Jag vet att det var väldigt länge sen jag skrev. Bara senaste veckan har jag haft fullt upp och mycket har hänt på kort tid. Mycket har hänt som gjort att jag inte ligger på topp just nu. Jag kan inte tänka klart och mår allmänt dåligt. Jag har haft några ljuspunkter under den här tiden för att orka så mår just nu helt okej. Men som sagt har mycket att tänka på. Jag kan säga lite som kommer hända inom några månader.
Jag får inte bo kvar i lägenheten som jag bor i nu. Jag tänker inte berätta vad som hänt och varför men jag kan säga att det hyresvärden gör är inte juridiskt rätt tyvärr. Men sånt är livet. Så måste försöka få tag på en lägenhet väldigt fort vilket många som bor här där jag bor, och även på andra ställen, vet att det är sjukt svårt att få tag på en lägenhet. Jag har dessutom ingen familj eller vän som jag kan bo hos tyvärr. Har en utväg om jag absolut inte hittar någonting. Inget jag vill men är ett tak över huvudet och det är att jag bor i min husvagn. Men om det nu skulle hända så måste jag ju sälja iprincip allt! Jag tror inte min 180 säng får plats i husvagnen hahah. Jag var dock på visning på en lägenhet igår som jag hoppas att jag får. Skulle bli oerhört lycklig då. Men vi får se hur det blir.
En annan sak som hänt att även fast jag varit sjukskriven i snart 2 månader så mår jag bara sämre i kroppen och psykiskt. Det som tagit mest är att man måste bråka med sjukhuset för att få den hjälp jag behöver. Men sånt är livet. Jag vet att jag tillslut får hjälp men tycker det är fel att man ska strida så mycket för det. Dem som är så väldigt svårt sjuka, ska dem också strida? Tror ni att dem kommer orka det? Det tror inte jag iallafall. Men nog om det. Vill inte att det här ska bli för aggresivt och deppigt inlägg så bäst att släppa det där.
Alla har vi deppiga perioder, det är då man inte får glömma vad som verkligen betyder. Ens familj och vänner betyder oerhör mycket och dem är otroligt skickliga på att få än att må bra och tänka på annat. Ibland måste man bara hålla huvudet högt, står upp för sig själv och sina åsikter och tänka positivt.
För ingen är som du och ingen kan vara bättre på att vara just du! Du är unik på ditt alldeles egna lilla vis.
En sak jag insåg för några år sen är att om man inte kan älska sig själv och vara stolt över vem amn är och gör, då kan det vara svårt att älska någon annan och få någon annan att må bra. För lycka sprids. Och du är lycklig över de du gör och den du är, blir människor i din omgivning också lycklig.
En annan jag sak man måste tänka på är att man måste våga släppa på tårarna. Allt känns så mycket bättre när man gråtit. Man mår bättre och jag känner mig till och med lite starkare.
Man måste dessutom våga prata om sake som man mår dåligt av. Jag har erfarenhet av att ju mer man pratar om det man mår dåligt över, ju bättre mår man och man känner att man inte tycker att det är lika jobbigt längre. För tro mig det kan kännas ganska skönt att personer i din närhet får reda på att du mår dåligt och varför för det kan förklara en hel del. För när man mår dåligt brukar man inte riktigt vara sig själv.
Psykiskt ohälsa är någonting som folk verkar ha svårt att prata om. Vi måste bli bättre på det. Det är inget konstigt med det. Var eller varannan har nog någon gång mått dåligt och haft en pryksikt ohälsa. Så vi måste bli bättre. Jag såg ett klipp på youtube som jag tycker att ni ska kolla in om just psykisk ohälsa.
Vi måste prata om detta, tabun ska bort! Vilka håller med mig?
Hej alla mina smurfar! Idag är det äntligen fredag hörrni! Vad händer under luciahelgen då? För mig så blir de shopping, julgala och julbak med familjen. Ännu en gång en fullsmockad helg vilket är roligt ibland! Men idag ska jag bara ta det lugnt och vila då jag är fruktansvärt trött! Så jag har faktiskt köpt ben&jerry som jag ska äta lite av idag framför en god film. Någon film som ni rekommenderar?
Som några av er redan vet så fyllde jag 20år för ca 2 veckor sedan. Och jag har faktiskt inte förlorat den där "oskulden" som många hör samma dag de fyller år. Det är nämligen oskulden till systembolaget. Men idag blev jag av med den och köpte hem lite till imorgon då jag ska festa lite som jag inte gjort på väldigt länge så det ska bli roligt!
Men nu till dagens lilla fråga, vad ska ni göra i helgen? Jag funderar förresten på att börja ha en "dagens fråga". Vad säger ni om det och ska vi prova och se hur det blir? Det kan vara allt från himmel eller jord. Idag blir isåfall en väldigt enkel fråga idag, nämligen det jag skrev tidigare vad ni ska göra i helgen?
Juste en anna sak, vi får se om jag hinner bligga imorgon då jag ska på julgalan. Men jag ska försöka ta fina bilder och lägga upp här på bloggen.
Hej alla mina smurfar! Idag är en riktigt bra dag! Gissa varför? För idag är det bekräftat att jag ska köpa katt i vår! Jag har nu pratat med en underbar kattuppfödare (hon som fick två kattungar nyligen) och har nu fått tinga den lilla tjejemn som kom till i söndags. Jag är så lycklig! Jag är också så glad att jag fått en så bra kontakkt med henne, hon är bra att prata med och kommer alltid med idéer och pratar bra och öppet om sig själv så man känner att hon itne har några hemligheter och döljer något gällande sin kattuppfödning. Efter flera flera flera månaders letning har jag äntligen hittat en katt som passar mig. Ni kan nog inte förstå min lycka! Jag lovar att det kommer komma upp bilder senare!
Idag tänkte jag faktiskt inte skriva så långt inlägg. Jag känner att ibland vill man abra läsa ett kort inlägg om bara något kort man tänker på för stunden. Vad tycker ni om det? Sen tänkte jag också fråga en fråga om ni vill ha en uppföljning av min lilla "serie" Hur mitt liv är just nu? Många har säkert inte läst dem då jag skrev dem i somras någon gång. Jag har iallafall gjort två delar som jag tänkte länka här:
Om ni klickar in på det kanske jag ska varna om att jag fått kommentarer på att det kan vara ganska tunga delar och känliga personer kanske tycker det är jobbigt att läsa om. Men jag skrev detta för att hjälpa folk. Om ni undrar någonting om dessa inlägg. Skriv frågor i kommentarerna eller på Ask.fm (klicka här för att komma till min ask.fm) om ni vill vara anonyma. Jag lovar att svara på alla frågor där oavsett om det gäller inkläggen eller annat smått och gott.
Men jag hoppas ni gillade det här inlägget så hörs vi!
Heej alla mina små smurfar! Idag tänkte jag faktiskt ta er tillbaka till skoltiden igen. Idag tänkte jag nämligen berätta om lite minnen från skolan som jag tycker är lite roliga att tänka på nu i efterhand. Jag kom på dem här jättesnabbt så om ni vill ha fler sånna här berättelser så får ni gärna kommentera det. Ni kan också kommentera om det är något visst minne ni vill jag ska ta berättelser ifrån, till exempel midsommar eller när jag gick en speciell årskurs. Om jag märker att ni gillar sånna här inlägg så kommer jag självklart fortsätta med dessa.
Första berättelsen:
Den här är inte så märkvärdig men som jag skrev så kom jag på dem här händelserna väldigt fort och spontant så det är därför. Det här var i alla fall när jag gick första året på gymnasiet. Min skola hyrde då en del av en stor skola som var nerlagd. Vi fick absolut inte vara på dem delarna som skolan inte hyrde. Men självklart gör man saker man absolut inte får så några i skolan tar sig upp till "gamla rektorrummet" och hittar en gammal högtalarmikrofon som går till hela skolan. Så det började spela musik och annat roligt i högtalarna. Dock vart inte lärarna glada på det men jag vet att det blev ett gott skratt i skolan sedan.
Andra berättelsen: Det här var dagen innan skolavslutningen och vi skulle snart få somamrlov. Jag är inte helt säker men jag har för mig att det här var första året på gymnasiet också. Vi hade iallafall några aktiviteter och lekar ute och korvgrillning med mera. Sedan hör vi brandlarmet tjuta och vi alla får ta oss ut som man brukar få göra och bli avprickade så att ingen är kvar i byggnaden. Ut kommer rektorn och alltså jag har nog aldrig sett en argare människa någonsin. Hon var verkligen flyförbannad och berättar att någon har tagit brandsläckaren och sprutat ner alla skåp i skolan. Hon hade en väldig predikan om hur rent utsagt idiotiskt det var och hur mycket pengar det kostade skolan. Så hela skolan fick städa upp detta men det var det nästan värt för gud vad vi skrattade. Jag kanske måste tillägga att vår rektor var...speciell ingen, och då menar jag ingen, gillade henne inte ens föräldrarna så det var extra roligt att skoja och jävlas med henne. Jag måste också tillägga att hon slutade några månader senare.
Tredje berättlesen: Den här händelsen var första veckan i sjuan. Jag gick på en liten skola på landet och flyttades sedan över med mina klasskamrater till en liten större skola när vi började sjuan. Vi skulle iallafall ha en orientering för att lära känna området antar jag. Orienteringen var endast bostadsområdet runt skolan och där "civilisationen" var. Jag och mina två andra kompisar från skolan från landet gick runt och skulle hitta där. Jag kan säga såhär att vi hittade verkligen inte! Det slutade med att jag fick ringa mamma och fråga vart vi var ungefär, jag fick säga vad det stod på skyltarna och tillslut få reda på att vi var ca 5-6 km ifrån skolan och vi hade kommit långt ifrån dit vi skulle. Notera att området där vi skulle orientera var max 2 km från skolan och vi kom nästan 6 km ifrån skolan. Men vi hittade tillslut tillbaka till skolan men vi missade nästan bussen påväg hem igen men det är en annan historia.
Men jag hoppades ni gillade ett sånt här slags inlägg. Vill ni läsa mer såna här inlägg är det självklart bara att kommentera det. Som avslutning på det här inlägget lägger jag ut två bilder på mig från skolan..Fråga inte så mycket om bilderna, det är iallafall jag haha.
Hej alla mina smurfar! Jag har fått några kommentarer och kikmeddelanden om att jag ska ha en frågestund. Så jag skaffade Ask.fm där ni kan få skriva frågor så svarar jag på dem på bloggen sen. Ni kan också självklart skriva frågor här också men ask.fm kan jag ju använda till senare frågetundsinlägg också. Men jag heter i alla fall justbyemma på ask.fm precis som bloggen heter. Här är en direktlänk till den.
Men det var det jag hade och säga, bomba med frågor nu om precis om allt mellan himmel och jord! Jag lovar att svara på alla frågor. Vi får se när frågestunden kommer upp.
Hej alla mina små smurfar! Hoppas verkligen att det är bra med er! Med mig är det jättebra! Igår blev jag en "stor flicka" då jag blev hela 20 år! Så jag är alltså inte tonåring längre. Och för alla ni som undrar...NEJ jag har inte varit på systemet ännu haha. Men det kommer väl bli senare. Men jag har fått väldigt fina presenter och jag är tacksam för allt. Senast idag så fick jag en present från mitt jobb. Jag vet även om att jag kommer få en present imorgon av Jonathan.
Appropå imorgon, imorgon ska jag till ett hunddagis och se hur det är där ifall det är någonting för min lilla fyrbenta filur. Då jag bor ensam nu och har börjat jobba på dagtid så måste jag alltid be min mamma eller någon kompis att gå ut med henne under dagen vilket jag inte tycker dem ska behöva göra då det inte är deras hund. Det har varit fullt på alla hunddagis i stan (som har varit bra hunddagis) så nu har jag äntligen fått en plats om ca en månad så jag hoppas verkligen detta kommer passa. Det som är bra är att det ligger nära mitt jobb också så att jag slipper åka längst hela stan för att lämna henne. Hunddagiset heter Västerås hunddagis, är det någon utav er som har hört talas om det och vet ifall det är ett bra hunddagis? Jag hoppas som sagt att det kommer vara ett strålande dagis.
Efter att jag varit där ska jag träffa min kompis Alexander. Så få vi se vad vi hittar på. Jag skulle bland annat vilja kolla på lite julgardiner och lite annat.
Men nu kommer vi ifrån ämnet. Det jag ville säga va att jag verkligen älskar att blogga som ni vet och jag vill komma igång igen men i två månader har det knappt gått då jag var så stressad. Jag var stressad konstant och jag kunde helt enkelt inte ta det lungt. Jag har miljoner saker att göra helt enkelt och så är det ibland. Alla får vi jobbiga perioder. Dessutom hade jag Kent som bodde här i ca två månader då Anticimex arbetade flitigt hemma hos honom. Men nu bor jag själv igen och just nu är det ganska skönt för jag känner att jag får mer gjort men samtidigt har jag ingen som hjälper. Kent var väldigt duktig på att hjälpa mig städa, diska och gå ut med Nilla till exempel men bara man planerar och tar det lungt så hinner man. Men jag känner mig fortfarande stressad. Det töntiga och jobbiga är faktiskt att jag oroar och stressar upp mig för skitsaker. Till exempel kunde jag inte sova för några nätter sen för att jag låg och tänkte och oroade mig för om inte bullarna till mitt fika för att jag fyllt år skulle bli torra på två nätter på grund av att dem inte fick plats i min frys. Förstår ni hur patetisk jag är hahah? Men nu ska det minssan bli slut med så här pass mycket stress. Som alla andra får man prioritera och planera. Har ni något bra tips på hur man gör för att inte stressa upp sig för mycket eller så lätt? Eller har ni ett tips på hur man ska göra för att sova bättre? Troligen sover jag dåligt på grund av stressen och oroligheten men när det är så löjliga saker så skrattar man bara åt det efteråt.
Men nu har jag ännu en fråga till er! Nu när jag känner att jag har mer tid för er så undrar jag vad vill ni se här på min blogg?Jag har haft många ideér men nu när jag tänker på dem så kommer jag verkligen inte på en enda grej. Men jag kommer nog på det tillslut.
Men nu ska jag faktiskt prata lite i telefon med en kompis som har det lite svårt just nu. Hoppas att han mår lite bättre efter min uppmuntran.
Ni får sova så gott och drömma söta små smurfdrömmar.
Hej mina smurfar! Jag tänkte nu berätta lite om vad jag gjorde på min semester och kommer även boomba med lite bilder, dock bara från mobilen då min kamera är nedpackad. Hoppas ni kommer gilla det!
Jag tog bara 10 dagars semester i slutet av juli och då hade jag ett fullsmäckat schema.
Onsdag: Jag, Jonathan och Kent åkte tidigt på morgonen ner till Värnamo där vi skulle tillbringa några dagar i en stuga på en camping. Vi åkte dessutom och kolla in lite affärer i Borås och gick runt i Värnamo för att se vad som fanns där. Campingen låg jättenära en fin liten sjö eller vad det nu var som vi gick runt.
Torsdag: Vi åkte till Gekås i Ullared och shoppade i ca 6-9 timmar! Jag shoppade mest! Att killarna orkade med mig! Men det avr riktigt skönt men ont i fötterna fick man!
Fredag. Ännu en dag på Gekås som inte blev så lång...ca bara 6timmar...Men som sagt det är roligt och finns så mycket grejer. Dock tyckte inte min plånbok om dem två dagarna.
Lördag: Tidigt på morgonen börja vi åka tillbaka till Västerås igen. Senare på kvällen åkte jag och Jonathan på en överraskning med min familj. Vi hade vetat i över en månad att vi skulle på den där överraskningen så jag höll på att spricka av nyfikenhet. Överraskningen var att vi alla åkte på en Räkbåt på Mälaren med trobadur och frossade massa räkor.
Söndag: Upp tidigt igen och åka till mamma för att börja bilresan upp i landet. Första stoppet blev i Hölick där jag för ca 12år sen lärde mig cykla! Där finns det en fin strand som vi gick till och skulle fika. Men det blev en kort visit då det började regna tyvärr.
Och ja, min knäppa familj gömde sig under bordet för att skydda sig ifrån regnet...
Men sedan åkte vi vidare till Campingen i Indal som ligger utanför Sundsvall. Jag kan söga att det inte var en rolig camping att bo på. Det fanns ingenting, inte ens kastruller elelr knivar eller någonting helt enkelt. Det stod på deras hemsida att det skulle finnas ett servicehus med köksredskap men det fanns typ en stekpanna bara. Men men det var en rolig upplevelse som vi skrattar åt idag. Att till exempel skära kassler med en plastkniv var inte en hitt. Haha.
Måndag: Den här dagen var en riktig utflyktsdag. Först åkte vi till höga kustenbron och fikade och hade mysigt medans vi såg utsikten,
Sedan åkte vi vidare till Norrfälsviken som är en jätte fin fiskeby och fin stor camping.
Tisdag: Den här dagen spenderade vi mest med vänner Men vi åkte också upp väldigt nära där jag bott förut. Lång upp på ett berg som heter Vårdkasen. Där är det väldigt fin utsikt.
Onsdag: Den här dagen skulle vi egentligen åka båt till en fin ö men det var för dåligt väder för de så vi tog en shoppingrunda i Birsta och sedan träffade vi vänner på kvällen på ett ställe som heter Saltön som litter precis vid havet i Härnösand.
Torsdag: Dagen då det var tårar som kom från många familjemedlemmar. Hela min familj älskar Härnsand och vill bo här igen. Jag ska fltta dit en vacker dag!
På helgen kom Kent och vi hjälptes åt att städa HELA lägenheten från topp till tå då jag hade visning sedan på måndagen. Det tog tid, gud va nogranna vi var. Och duktiga! Tack Kent för hjälpen!
Så min semester var extremt rolig och jag ängrar inte en sekund utav den. Hoppas ni haft en bra sommar.
Nu ska jag gå ner i källaren och hämta lite fler flyttkartonger och sedan gå och duscha och göra sig klar inför jobbet imorgon. Tagga min sista delade tur, 7.15-22! Kommer sakna att jobba den här helgen då den är helt underbar. Älskar den här helgen och människorna jag jobabr med då.
Men nu måste jag fixa det här så att jag hinner. Ha det bra! Kram!
Hej mina vänner! Jag har valt att inte skriva på väldigt länge. Det har hänt saker i mitt liv som har gjort att jag mått väldigt dåligt. För att jag inte ska gå under helt så har jag varit tvungen att fokusera på bara mig och mitt liv. Jag har iprincip jobbat, varit hemma och varit med kompisar när jag orkat. Jag har inte ens orkat packa så börjar känna mig lite stressad för att jag sa hinna med att packa klart innan jag flyttar nästa vecka.
Det är jätte gulligt att jag fått kommentarer om att jag är saknad. Det värmer så sjukt mycket!
Men jag tänkte berätta lite om vad som hänt. Jag tänker inte berätta i detalj eller alla saker som hänt för vill inte att ni ska tycka synd om mig. När jag tänker efter är det inte så många jättejobbiga saker som hänt men du vet när man har flera jobbiga saker i livet blir det lätt att en liten grej till gör att det rinner över. Men ni får tycka jag är hur töntig som helst. Jag mådde och mår fortfarande inte bra så jag orkae helt enkelt inte blogga.
Men vi börjar med att jag har haft det jättestressigt och jobbigt på jobbet nu under sommaren. Vikarier är underbara och hjälpsamma men vissa passar inte inom vården och gör att det blir jobbigt för både kunderna men även personalen. Jag har många dagar behövt stressa och jobba för nästan två personer för att det ska gå ihop. Man orkar inte att jobba så en hel sommar. Så jag är jätteglad att sommaren är över. Men det har tagit på krafterna. Man är helt slut efter och även innan jobbet.
Sedan så har det hänt lite smågrejer som jag inte orkar gå in på. Det är lite om det förflutna tyvärr. Sedan så har jag och jonathan flyttat isär och är inte tillsammans längre. Det har också tagit hårt på mig men vi insåg båda två att det inte fungerade. Han och jag tröck ner varndra psykiskt då vi inte mådde bra, framförallt inte han om jag skrivit om tidigare. För att jag inte skulle gå in i väggen eller någonting sånt var vi tvugna att avsluta och bry oss om oss själva. Men vi är självklart jättebra vänner och vi bråkar inte eller någonting sånt.
En annan sak jag är ledsen över är att jag inte kan ha kvar min hund nu när jag bor själv. Hon bor nu hos mamma där jag vet att hon har det bra med sin dotter som mamma äger. Det känns tomt men får helt enkelt vänja mig.
Så mycket har hänt och jag har som sagt inte många bra. vill som sagt inte gå in på allt men ville att ni skulle ha en liten överblick om vad som hänt. Men jag ska försöka skriva lite ibland men det efter efter den mån hur jag mår. Men jag hoppas ni förstår mig och kan acceptera det här. Har fått mycket elaka kommentarer den senaste tiden och vill inte ha fler såna kommentarer. För då tar jag bort bloggen helt. Inte för att jag tar åt mig av kommentarerna utan jag orkar bara inte med dem kommentarerna just nu när livet inte är på topp.
Men jag tänkte nu avsluta med att berätta lite roliga nyheter som kommer hända i mitt liv.
En sak är ju såklart att jag ska flytta. Det är ju såklart jätteroligt och skönt när allt väl är klart men just nu känns det tungt för att jag känner mig lite stressad. Men jag vet att det komemr gå bra.
Sen den 1 september blir jag fast anstlld på mitt jobb! Jippi, efter ett år! Jag har dessutom velat jobba dag i över ett halvår i alla fall och ska nu få börja jobba 100% dagtid. Känns overkligt och är väldigt lättad!
Men nu vill jag veta, vad har ni gjort i sommar? Jag har tänkte berätta i ett annat inlägg vad jag gjorde under min semester i ett annat inlägg. Annars blir det här för långt.
Hej. Jag är verkligen sämst på att hålla hemligheter. Jag har liksom varit för glad för att kunna hålla det inom mig. Så idag så tyckte jag det var dags att berätta det offentligt. För nu är allt iprincip klart. Den sista augusti FLYTTAR VI! Det ska bli så roligt att flytta till ett område som jag faktiskt nästan alltid velat bo på. Har i alla fall varit väldigt intresserad utav det stället då jag hört bra ryckte om det. Så nu får jag äntligen skaffa mig en egen uppfattning utav det! Lägenheten kommer också ligga närmare jobbet, mina vänner och min familj. Lägenheten är dessutom nyare renoverad, större och ser just nu ingenting negativt med det. Är bara superglad!
Sen slipper jag ringa till hyresvärden och be att han ska fixa en sak ochg ändå så fixas det inte. Så har det varit sen jag flytta hit.
Men inga sura miner, jag är nu fruktansvärt glad! Nu är det bara några småsaker som det är lite problem med men det löser sig nog!
Igår kunde jag inte ens sova för att jag var så glad haha!
Hej! Nu när jag tycker sommaren äntligen kommit så tycker jag det var ett bra tillfälle att göra en ny tag som heter ”the swedish summer tag”. Vi börjar direkt med första frågan.
Vad är det bästa du vet med svensk sommar?
Jag tycker det bästa är naturen på sommaren när det är fint väder. Min familj har som sagt varit mycket ute på campingar och när jag var jätte liten så var jag mycket uppe i sommarstugan. Det är så underbart och fridfullt. Där kan man verkligen koppla av och helt enkelt ha semester.
Vad är dina planer för sommaren?
Jag har just nu inte så många planer mer än att jobba. Jag har ju semester i en och en halv vecka och då ska jag på en överraskning jag just nu inte vet vad det är. Jagska också försöka åka iväg och hyra en stuga eller någonting med några kompisar men det får vi se vad som händer. Har lite saker att göra nu med den där hemlisen jag pratade om igår så har inte planerat mitt liv just nu. Men jag ska i alla falll göra någonting i somamr men det kommer bli någonting spontant. Sen ska jag ju på lite smågrejer i sommar som jag alltid påker på varje sommar. Tex power meet som är i helgen.
Vad är ditt bästa sommarminne?
Mitt bästa sommarminne är nog i sommarstugan när jag fiskat, gått fina promenader med grannen där och hennes hundar, solat och haft det skönt. Det är också den tiden vi var i Norberg eller på andra campingar och hade det mysigt och bara tagit det lungt. Kankse åkte kanot eller någonting annat. Men sen är det ju förståss utomlandsresorna. En utav dem bästa resorna var när jag åkte till Turkiet via ”min stora dag” och fick simma med delfiner. Det var en helt sjuk upplevelse jag aldrig kommer glömma.
Hur firar du midsommar?
Varje år åker vi till Norberg och firar midsommar. Det har varit som ett måste för det är verkligen helt underbart. Men många år har jag tyvärr jobbar under midsommar så då har jag bara vart hemma och inte riktigt firat midsommar.
Favoritglass?
Min favoritglass på somamren är nog mjukglass. Det är så gott! Annars tycker jag om kulglass då man får välja olika smaker själv eller Magnum Rasberry pink tror jag den heter. Det är i alla fall en ny glass nu i sommar.
Favoritdryck?
Jag har blivit helt frälst i iste. Det är så gott, törstsläckande och fräscht nu till sommaren!
Favoritplagg?
Jag har inget speciellt plagg jag tycker om men jag gillar verkligen att springa runt i klänningar på sommaren.
Sminkfavorit?
På sommaren gillar jag inte riktigt att ha smink på mig men bronzer/solpuder gillar jag för att få fin färg på ansiktet. Jag gillar även highlighter. När man har det så ser man verklgien sommar fräsch ut!
Sola eller bada?
Jag är en person som itne riktigt har lugnet att ligga och gassa i solen. Men ajg älskar kombon att ligga och flyta på någon luftmadrass eller vad det nu heter s¨å att man kan sola och kasta på sig lite vatten om det blir för varmt.
Semestra i Sverige eller utomlands?
Jag skulle nog välja Svergie. Alltså jag tycker verkligen att vi ska vara glada för vår sommar ändå även fast det kan vara mycket regn ibland. Men det är helt amazing när det är fint väder. Och som jag skrev tidigare NATUREN! Men sen är jag en sån person som verkligen vill åka ut och upptäcka andra fina platser. Så en kombo skulle vara helt perfekt. Utomlandsresa en vecka och sedan resten i Sverige. Men om jag verkligen abra får välja ett utav alternativen så skulle det helt klart bli Sverige.
Bästa sommarlåten?
Jag har ingen riktig favoritlåt men jag älskar låtar som gör en glada och som man kan dansa till haha. Lite partylåtar.
Men det här var en tag. Hoppas ni gillar den! Vad tycker ni som svensksommar?Ni får gärna göra den här tagen själv och kommentera svaren. Jag tycker det är roligt att läsa vad just ni tycker. Men nu ska jag gå och köpa frimärken och sedan sätta mig på bussen och åka iväg till jobbet.
Hej! Jag tänkte nu göra en ny tag då jag tyckte det var så länge sen! Denna gång blir det en tag som heter "The Future tag" eller någonting sånt. Jag vet inte riktigt hur dem här svaren kommer bli. Om dem kommer låta deppiga men det menar jag verkligen inte. Vi får se hur jag svarar. Men nu sätter vi igång!
Den första frågan:
Var ser du dig själv om 10 år ?
Om tio år är jag 29, med andra ord tycker jag att jag kommit så pass långt i livet att jag bor i en bostadsrätt/hus som jag verkligen vill bo i. Ha ett fast arbete som jag trivs med. Ha ett bra förhållande med min partner och kanske någon hund eller så. Sen om man ska drömma så pass långt som inte ens är rimligt så hade gärna min hund som jag har nu kunnat leva och leva ett lyckligt och bra liv med oss. Men tyvärr tror jag inte hon blir 16år men vem vet.
Vill du gifta dig? I framtiden vill jag det. Men jag vill verkligen vara säker. För jag har haft den här lilla regeln i väldigt många år och det är att jag bara ska vara gift en gång och bara vara förlovad en gång. Det kanske låter ganska självklart att den personen man gifter sig med ska man leva med i resten utav sitt liv. Men så tycker inte jag att samhället är längre. Ibland känns det som att folk inte ens försöker, att folk börjar bråka lite och då skiljer dem sig. Förr var det ingen som skilde sig. Varför är det så vanligt att man skiljer sig nu?
Vill du ha barn?
Helt ärligt så vet jag inte. Både jag och nej. Troligen vill jag det men jag tycker att det här är så känslig fråga då jag inte ens vet om jag kan få barn på grund utav min sjukdom. Så jag försöker inte måla upp en bild att jag ska ha 2 eller fyra barn och så som många andra gör. För om den dagen kommer då jag verkligen vill ha barn och att jag inte kan så kommer jag troloigen bli helt förkrossad. Därför vet jag inte om jag vill ha barn eller ej då jag försöker att inte tänka på det. Men troligen vill jag ha barn när jag är redo och mogen.
Vill du flytta?Om svaret är ja, var?
Ja,jag vill flytta till ett drömhus närmare stan. Jag trodde det skulle vara jätteskönt att flytta till en bit utanför storstan men så är inte läget. Jag vill bo i en liten byhåla som är nära till stan då bussarna går ofta och vara ett fint bostadsområde. För folk som bor i Västerås så kanske ni förstår vad jag menar om jag säger Irsta. Typ som det stället men det behöver absolut inte vara Irsta. Finns många andra finare och bättre områden längst Västerås. Helt ärligt så vet jag inte ens om jag vill bo i Västerås. Jag är många gånger inne på om jag ska flytta upp till norrland igen. Vi får se vad som händer och sker.
Hur ser ditt drömhus ut?
Mitt drömhus har alltid varit ett blått hus med endast en våning. Men nu skulle jag gärna vilja ha två våningar eller så. Men jag vill ha det stort och öppet med mycket ljus och stora fönster. Köket ska bland annat ha en köksö eller vad det heter med spisen på köksön. Köket är en utav dem viktigaste rummen för mig. Jag vill även att det ska vara en fin uteplats. Kanske både en del med inglasad altan och en del utan. Fin utsikt. Ja ett sånt fins hus som bara finns på film så det är väl därför det heter DRÖMhus.
Vad är mitt drömjobb? Mitt drömjobb har länge varit ambulanssjuksköterska. Men det är lång väg dit. Först lång utbildning och sen vet jag inte om min fysik klarar det. Nog för att jag itne är värsta träningsnarkomanen men jag har också den sjukdom jag har så vi får väl se.
Vad är fem saker du vill göra när du dör?
Jag tänker inte riktigt såhär men det är väl att göra mina två drömresor som är att åka till Australien och att göra en jorden runt resa. Sen vill jag nog inte göra så mycket mer. Jag har gjort mycket redan och har inte så mycket sånna drömmar. Jag fick ju via "Min stora Dag" åka till Turkiet och simma med delfiner så min högsta dröm jag hade då är redan uppfylld. Det är väl lite saker som vi var inne på förut. Drömhus med mera men något specifikt vet jag inte riktigt.
Är du rädd för framtiden?
Jag tänker som sagt inte så ofta på framtiden utan att jag tar dagen somd en kommer och lever min dag som om det vore min sista men om jag ska vara helt ärlig så ja lite kanske. Till exempel det med om jag vill ha barn eller inte. Jag är lite rädd att den dagen kommer då jag vill ha barn och när jag får reda på ifall jag kan få barn eller inte är en dag som jag inte riktigt vill tänka på. Men det är ju inte så att jag ligger sömnlös om nätterna och tänker på framtiden och blir jätte rädd. Jag tänker bara inte på den.
Vad är din största dröm som du vill uppnå här i livet?' Ska man vara orealisktisk så är det väl att alla ska vara friska, att det inte finns sjukdomar. Men om jag ska vara mer realistisk så har jag egentligen ingen aning. Att min familj mår bra, har ett bra liv och att man är så familjekär som jag tyckker man ska vara. Då har jag lyckats.
Vad skulle din idealiska ålder vara för att dö? Först och främst så vad är det här för fråga? Men om jag måste fråga så vet jag inte. Om jag är frisk och kry så skulle jag kunna leva hur länge som helst men om jag inte är det så vill jag inte lida egenom alltihopa utan då vill jag väl dö. Genomsnittsåldern för en med min sjukdom är ca 45 eller någonting på 40 så vill väl leva längre än så. Och peppar peppar ta i trät så är jag väldigt säker på att jag kommer leva lika normalt som alla andra som är "friska".
Men det här var "The Future Tag". Och jag måste säga att jag inte riktigt tyckte jag var duktig på att svara på frågorna. Svaren blev väldigt långdragna och drog ifrån ämnet. Sen tyckte jag själv att jag inte lät så munter när jag svarade på frågorna. Men jag måste ju vara ärlig tyvärr.
För skoj skull lägger jag upp en bild på mig för ca 10 år sen. Om inte närmare 11-12år sen. Enjoy!
Jag lovar att nästa Tag blir mycket mer munter. Ni får gärna ge mig förslag på vilken jag kan göra. Men ni får ha det så bra så hörs vi! Kram!
Hej jag tänkte nu prova lägga upp den andra delen utav mitt liv. För att man ska förstå hela bilden i det jag skriver så behöver man nog läsa första delen. Så om ni inte gjort det får ni gärna börja med den. Jag länkar den första delen här: DEL 1
Iallafall. När Jonathan hade börjat må lite bättre, han gick till läkare med jämna mellanrum och började få ett normalt liv igen. Det var då jag inte orkade mer. Mitt psykiska mående sa ifrån och jag orkade bara jobba. Resten utav tiden låg jag i sängen och sov av ren utmattning eller bara grät. Jag kunde börja gråta för ingenting. Att det var slut på mjölk i kylskåpet eller att jag tappade osthyveln på golvet. Det var ett bevis för att min kropp ville säga att det var sista droppen, sen vällde allting över.
Men nu tänkte jag berätta varför jag mådde som jag mådde. Det var inte bara det med jonathan och göra. Utav det började många år innan jag ens träffade han.
Jag tänker inte berätta i minsta detalj vad som hände men när jag var liten så hade jag en tuff uppväxt. Min biologiska pappa var alkoholist. Min vardag var att varje natt vakna utav att se min mamma och min biologiska pappa slåss. När min biologiska pappa drack så blev han alltid aggresiv och det gick ut på mamma. Så mamma försvarade sig ju bara. Jag och min lillasyster gick alltid upp då och skrek på han att sluta. Min lillasyster gick till och med emellan ibland för att han skulle sluta. Han brukade oftast sluta då. Sedan gick vi bara och la oss igen och dagen efter var det som om ingenting hade hänt utan vi var som vilken ”svensson-familj” som helst och åt frukost tillsammans och alla åkte till skolan eller jobbet. Eftersom det blev min vardag så trodde jag nästan ett tag att livet skulle vara så, att alla hade det så. Jag vet också att jag förträngde många utav dem händelsena bara för att jag inte tog det som en stor sak att se sin biologiska pappa slå sin mamma. För vissa kanske det här låter jätte konstigt men kroppen försvarar sig så och eftersom jag levt med att ha det så i hela mitt liv så visste jag ju inte riktigt hur ett ”normalt” liv skulle vara.
Men i vilket fall. Mina föräldrar skilde sig tillslut. Jag var förliten då för att förstå om jag skulle vara glad eller ledsen över det. Jag var bara ledsen för att vi inte kunde behålla min häst vi hade då. Jag var ca 10år när den här händlesen infträffade.
I vilket fall som helst blev jag som många andra barn som har skilda föräldrar bo hos dem varannan vecka. Det fungerade bra. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Min biologiska pappa hade hittat en ny och jag hörde inte några skrik på nätterna. Men natt väcker min mamma mig när jag är hos min biologiska pappa. Jag vart såklart väldigt fundersam och undrade var hon gjorde där. Sen såg jag polisen. Innan jag fortsätter berättelsen vill jag berätta att jag blivit väckt många gånger utav mamma då polisen varit där så blev inte riktigt förvånad att polisen var där denna gång heller. Jag var för liten för att få reda på vad som hänt utan jag fick bara reda på att vi skulle sova hos mamma den natten. Flera år senare fick jag reda på att min biologiska pappa försökt tagit livet av sig. Ännu en gång så har det hänt många gånger både innan och efter just den här händelsen att han försökt tagit livet av sig. Jag har dessutom hittat honom själv. Jag tänker inte gå in på den historien också men då var jag äldre och hittade honom i hallen då han tagit många sömntabletter blandat med alkohol. Han låg sedan inne för blodförgiftnuing eller var det nu var och ambulansmännen som hämtade upp honom var dessutom förvånade att han ens levde på grund av så pass mycket promille han hade i kroppen.
Nu undrar ni säkert vad mitt måeende i våras har med min uppväxt har att göra. Det får ni veta i en annan del för annars blir det här för långt.
Eftersom jag skrev om när jag var liten kan jag bjuda på en bild när jag är 8år och är i frankrike.
Hoppas ni gillar det här inlägget. Jag gillar att skriva om det. Och jag vill bara berätta att jag inte skriver det här för att ni ska tycka synd om mig. Jag har bearbetat det så bra att jag inte tycker att det är jobbigt längre att prata om utan jag tycker nästan att det är skönt att prata om det. Varje gång jag pratar om det blir jag ett steg lättare. Det är därför jag tycker det är så viktigt att prata om saker man tycker är jobbigt. Tillslut tycker man det är skönt och tar det inte lika hårt varje gång ämnet kommer upp. Det tar dock tid innan man kan prata om det så pass öppet som jag kan. Men man kommer dit till slut. Jag vill också skriva ut det här för att jag vet att det är många barn som har våld i sitt hem då någon far illa. Jag vill då förklara att man inte är ensam utan tyvärr finns det väldigt många som får vara med om någonting sådant otäckt.
Nej nu har jag skrivit för långt. Hoppas ni fortsätter följa mig och läsa min tredje del som kommer inom kort.
Snart har alla detta år tagit studenten! Förra veckan tor mina vänner i Västerås och Uppsala och igår tog mina vänner i Örebro. Jag förstår hur roligt alla kommer ha det. Det var nu ett år sen jag tog studenten och jag är så lyckligt lottad att jag fick ta studenten med just min skola. Alla människor är helt underbara! Jag önskar jag kunde resa tillbaka till den underbara tiden!
Jag skrev ju förut att jag saknar gymnasietiden, eller nästan hela skoltiden.Jag tänker inte gå in på varför för alla har sin åsikt om hur det är efter studenten. Jag skrev nyss ett jätte långt inlägg om hur det var för mig och vad jag tycker om ”vuxenlivet” men jag suddade sedan bort det och insåg att alla är olika och får en egen uppfattning. Alla kommer någon gång till den dagen. För en sak kan jag säga. Det är mer ansvar och man måste bli vuxen väldigt fort och jag vet av erfarenhet att alla inte är mogna än att ta det ansvaret. Så alla ni som har ett år kvar eller ännu mer kvar till studenten. Ta vara på tiden! Den dagen som ni ska ta studenten kommer jag lovar! Tänk också efter vad ni vill göra efter studenten och tänk efter ifall ni tror att ni är redo för ”vuxenlivet”.
Men nu ska jag inte trötta ut er med tråkigheter så jag tänkte nu lägga upp några bilder ifrån min student. Jag tänker inte lägga upp ifrån min champangefrukost, flaket, utspringet, festerna med mera för jag vet inte om jag får lägga upp bilder på mina vänner och jag orkar inte riktigt fråga varenda en heller för det är sjukt många personer som jag firade min student med.
Här kommer lite bilder på maten och lokalen som jag hade min studentmottagning som släkten och vännerna var på.
Jag har hur många fler bilder som helst. Till alla er som tar studenten, glöm inte fota för att komma ihåg den underbara dagen! Man tar bara studenten en gång i livet! Jag hoppas ni alla har haft eller kommer få en underbar student! För det är ni värda!
Hej allesammans! Igår fick jag hem ett jättegulligt paket på posten som var ifrån Jonathan! Han är bara för gullig ibland! Datumet är när han och jag blev tillsammans! Vad tycker ni? Visst är han helt underbar och gullig?
